Denna rapport beskriver Windows Installer och hur dess API kan användas för att generera MSI-paket. Det förklaras hur MSI-paket bör vara utformade och hur dessa kan användas.Projektet resulterade i en prototyp åt uppdragsgivaren Capitex AB. Prototypen kunde användas för att generera MSI-paket för applikationen Säljstöd..

Tillväxt och ekonomistyrning förstärker varandra simultant då en växande företagsstorlek har en positiv inverkan på utvecklingen av ekonomistyrning. Samtidigt möjliggör en välanpassad ekonomistyrning en fortsatt hög tillväxttakt via dess förmåga att hantera tillväxthämmande faktorer. Utvecklingen av ekonomistyrning påverkas av en kombination av interna och externa drivare..

För att organisationer ska kunna generera ett bra resultat är medarbetarna en viktig resurs. Hur väl medarbetarna utför sitt arbete beror till stor del på hur motiverade de är. Olika anställda motiveras av olika faktorer, vilket innebär att ledningen måste ta det i beaktande när organisationens ekonomistyrning utformas, för att därmed kunna påverka medarbetarnas handlande och då indirekt deras motivation. Motivationen förekommer i olika former; inre och yttre motivation. Utifrån detta resonemang utgår uppsatsen från frågeställningen ?Hur kan ekonomistyrningens utformning påverka motivationen hos medarbetarna i ett företag??Syftet med denna undersökning är att kartlägga sambandet mellan motivation och ekonomistyrning i ett företag.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ekonomistyrningen är utformad i dagligvaruhandeln. Uppsatsen bygger på en undersökning av tre företag, ICA, Coop och Axfood. Vi har med hjälp av teori och empiri tagit fram en egen modell som vi använder för att analysera fallföretagens ekonomistyrning. Vår slutsats är att den befintliga ekonomistyrning som finns i dagligvaruhandeln är högst traditionell. Dagligvarumarknaden präglas av få aktörer som är stora kedjeföretag.

Uppsatsen har till syfte att beskriva och analysera svenska bemanningsföretags ekonomistyrning, samt att utveckla en teoretisk referensram. Tillvägagångssättet är deduktivt då utgångspunkten är existerande teorier inom ekonomistyrning. Kvalitativa fallstudier i form av intervjuer har använts för att samla in materialet. Den teoretiska referensramen utgörs av en egenhändigt utformad modell som bygger på teorier om ekonomistyrning i tjänsteföretag och företag i allmänhet. Bemanningsbranschens ekonomistyrning har beskrivits och analyserats utifrån de fem fallföretagen: IT-Resurs AB, Lernia Bemanning AB, Proffice Sverige AB, Manpower AB och Poolia Sverige AB.

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur mikroföretag använder ekonomistyrning. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervjuer som undersökningsmetod. Det empiriska materialet är hämtat från delvis strukturerade intervjuer med 23 företagsledare för mikroföretag. Analys av det empiriska materialet är sedan gjord mot befintliga teorier för att kartlägga hur mikroföretag arbetar med ekonomistyrning. De slutsatser vi drar av vårt arbete är att mikroföretagare använder ekonomistyrning utan att egentligen vara medvetna om det.

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur mikroföretag använder ekonomistyrning. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervjuer som undersökningsmetod. Det empiriska materialet är hämtat från delvis strukturerade intervjuer med 23 företagsledare för mikroföretag. Analys av det empiriska materialet är sedan gjord mot befintliga teorier för att kartlägga hur mikroföretag arbetar med ekonomistyrning. De slutsatser vi drar av vårt arbete är att mikroföretagare använder ekonomistyrning utan att egentligen vara medvetna om det. De använder enklare modeller och andra benämningar för att få dem att fungera i den verklighet de lever i..

Syfte: Att kartlägga drivkrafter och ekonomistyrning i mikroföretag samt att statistiskt undersöka sambandet mellan mikroföretagarnas drivkrafter och deras användning av ekonomistyrning. Metod: Studien har en kvantitativ ansats med en undersökningsmetod i form av enkäter. Sammanställningen av det empiriska materialet har skett med hjälp av SPSS och har därefter analyserats. Teori: Den teoretiska grunden har kategoriserats och benämnts vilket vidare har skapat underlaget till den empiriska studien. Teorierna om drivkrafter kommer främst från tidigare studier gjorda av Elmlund, Johannisson och Lindmark.

Bufferbloat är förekomsten av överdrivet stora buffrar i system förnätverkskommunikation. När TCP-paket fyller buffrarna kommer de inte längre vara användbara och inte längre att ta hand om inkommande/utgående paket vilket leder till fördröjningar. Syftet med denna rapport är att se hur stor påverkan dåligt implementerade buffrar vid flaskhalsar har på latenstiderna i ett nätverk, samt att se hur stor roll en flaskhals har i uppkomsten av bufferbloating. En testmiljö skapades utefter riktlinjer från tidigare forskning och även testerna som utfördes byggdes upp för att efterlikna tidigare forsking. Resultatet av testerna visar att belastningen av nätet inte har påverkat buffertabellen i routingutrustningen nämnvärt, men att flaskhalsen har viss inverkan både på latenstiderna och antalet paket som köats i buffrarna.

Dagens elitidrottsföreningar bedriver sin verksamhet, likt företag, i en omgivning som är alltmer dynamisk. Den föränderliga miljön bidrar till att det blir allt viktigare för elitidrottsföreningar att använda ekonomistyrning för att kunna konkurrera och överleva. Denna studie syftar till att kartlägga hur elitidrottsföreningar, utifrån ledande personers perspektiv, använder ekonomistyrning i syfte att uppnå strategiska mål. Undersökningen genomfördes, genom fallstudie, hos tre olika elitidrottsföreningar. Vi intervjuade totalt nio personer med tre olika befattningar.

Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hur ledarskap och ekonomistyrning skapar framgång hos fyra företag i Norrbotten samt att visa hur ledarskap och ekonomistyrning relaterar till varandra genom en styrnings- och ledarskapsmodell av Johny Alm. Studien har genomförts som en fallstudie av fyra företag verksamma i Luleå och Piteå. Från studien kan vi dra slutsatserna att kopplingen mellan ekonomistyrning och ledarskap är väldigt stark och att företag inte kan vara utan det ena eller andra. Slutligen kan vi säga att ledarskapet och företagskulturen tenderar till att vara viktigare än ekonomistyrningen för att skapa ett framgångsrikt företag..

Vi vill beskriva och analysera ekonomistyrningen av och inom en enhet i en hotellkedja. Vidare vill vi diskutera hur olika ekonomistyrningsverktyg kan användas i ett hotellföretag. Vår studie har utgått ifrån en abduktiv ansats. Vidare har vi använt oss av en kvalitativ metod och upplysningar har insamlats genom intervjuer. Vi har utgått ifrån olika teoretiska modeller som finns skrivna inom området ekonomistyrning.

Ekonomistyrningen inom den svenska processinriktade livsmedelsindustrin beskrivs och analyseras. Detta görs genom en kvalitativ studie av två fallföretag, Skånemejerier och Åbro Bryggeri. Resultatet visar att det finns stora likheter mellan fallföretagens val av ekonomistryrningsverktyg. Företagens ekonomistyrning har stort finansiellt fokus och budgeten är det primära styrinstrumentet..

Syfte: Att kartlägga drivkrafter och ekonomistyrning i mikroföretag samt att statistiskt undersöka sambandet mellan mikroföretagarnas drivkrafter och deras användning av ekonomistyrning. Metod: Studien har en kvantitativ ansats med en undersökningsmetod i form av enkäter. Sammanställningen av det empiriska materialet har skett med hjälp av SPSS och har därefter analyserats. Teori: Den teoretiska grunden har kategoriserats och benämnts vilket vidare har skapat underlaget till den empiriska studien. Teorierna om drivkrafter kommer främst från tidigare studier gjorda av Elmlund, Johannisson och Lindmark. Dessa tre teoretiker har genom tiderna bidragit till en ökad förståelse för småföretagande.

En jämförande studie av storbankernas ekonomistyrning på regional nivå där fokus i huvudsak har legat på planering och prognostisering. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ studie med hjälp av bland annat intervjuer. Undersökningens slutsatser i huvuddrag:Budgetens betydelse har minskat. Användning av icke-finansiella mått har ökat.Kundernas behov står i centrum..